Tänk så det kunde bli.....

Jag är inte som alla andra.. Fast det finns många som jag..

Vem är jag då ?

Jo, en undergiven tjej på 27 år. Bor i en mindre stad, ungefär i mitten av vårt avlånga land.

Utifrån sett ser nog min tillvaro ut som de flestas. De flesta skulle kanske bli chockade av vad de skulle hitta om de skrapade lite på ytan.

När jag var tretton år satt jag i mitt flickrum hemma hos mamma med min pojkvän, som var några år äldre än mig. Hans bästa kompis var där med. Vi ramlade in på en diskussion om kyssar. Kompisen hade en åsikt och pojkvännen en annan om hur det skulle gå till. Det hela ebbade ut i att kompisen helt sonika bestämde sig för att visa vad han menade... Med mig !
Han kom fram.. Tog ett hårt tag i mitt hår, drog mitt huvud bakåt, ganska hårt... och gav mig den mest minnesvärda, mjuka kyss !

Där började alltihop. Jag var dock alldeles för ung för att inse vilka hjul han satt i rullning.

När jag var några år äldre träffade jag en man som gillade lite "hårdare" sex. De minnen jag har av våra äventyr, spänningen, förväntan man alltid gick omking med, Lade grunden för mitt BDSM intresse. Utan Honom, hade jag aldrig varit där jag är idag. Tack !

Med åren har jag fått flera stora möjligheter att utveckla min undergivenhet, vid sidan av underbara, dominanta män. Jag har lärt mig otroligt mycket, inte bara om BDSM, utan kanske mest om mig själv.
Jag har gjort misstag, flera, stora. Men i förhållande till vad jag vunnit, är de ingenting.

Mitt liv går upp och ner, precis som alla andras, men i min undergivenhet finner jag styrka att klara ut det.

Bredvid rätt dominant, blir jag otroligt stark. Om jag ändå inte är stark nog, finns Han där och är stark åt mig.